Publicerad 2013-07-21 19:42:20 i Hästar,
...jag hade bott såhär när jag hade Wilbur. Stod och solade nere vid stallet idag och tittade ut över min fina hage och mina fina hästar som blänkte i solen och manen fladdrade i halvstormen. Vad mycket lättare det hade varit nu. Fick en riktig lyckokänsla när jag stod där, tänk om... 
Whinney är ibland halt när jag tar ut henne på morgonen men oftast när jag släpper henne i grinden så springer hon iväg i sin flashaste trav trots sina 21 år på manken och jag står alltid kvar en liten stund när hon har sin korta uppvisning och känner en blandning av ödmjukhet, lycka och sorg. Rörd helt enkelt. Den här veckan har Ida kommitlångt i ridningen. Hon styr utan problem och kommer närmare lättridning i traven men Dingla är inte en lätt ponny att rida lätt på med det där korta steget. Ändå börjar jag få lite schvung i henne på tömmen så hon går så fint på tygeln när Ida rider:) Har även kört henne en sväng med barnen men selen passar inte så bra så nu har jag en bröstsele till shettis Till Salu. Ska lägga ut en bild. I år blev det ingen semester så vi har lilla Lysekil här hemma ikväll. Snäckor och Radio Bohuslän och snart ska vi gå runt hagen och titta på våra låtsashästar(hos Marianne och Kent bor det inte bara två hästar) och låtsas föl:)