Att tänka rätt
Att tänka rätt i ridningen är otroligt viktigt. Att vara på dåligt humör och sitta upp och fortsätta vara på dåligt humör är ingen bra ide. Man måste slå bort det humöret för stunden och sätta sig i ridhumöret. I det humöret man tänker jag är glad och stolt över min häst och njuta av den stunden jag sitter på min häst och där också koncentrationen och disciplinen över träningspasset finns. Kan man inte slå bort det dåliga humöret orsakar man oftast mer skada än nytta av att sitta upp.
Sen måste man hitta rätt inställning. Jag håller ju på med en bedömningssport och där kommer det alltid finnas favoriter som man verkligen frågar sig om domarn spillde kaffe och brände sig eller fick nåt skit i ögat som ger dom poängen till den ritten. Självklart går man ju ner sig lite av sådana saker imellanåt eftersom det känns orättvist då man själv sliter och fick dåligt på öppnan som aldig känts bättre på banan osv. Men sålänge inte en robot dömer dressyrtävlingarna så kommer det vara såhär mer eller mindre.
Därför måste man ju konstant påminna sig om varför man tävlar. Vissa stannar kvar i klasser för att plocka rosetter trots att dom kvalat till nästa klass medans jag själv sliter för att kvala till nästa klass. Jag tävlar för att utmana mig och hästen för det är svårt. Jag blir nervös och Whinney blir väldigt spänd så vi tävlar för att träna på att tävla. Att ta plats på framridningen är också nåt att träna på. Mitt mål har varit att känna att Whinney är påverkbar och att jag håller mig lugn och påverkar det som behövs. Det kommer ju alltid finnas att förbättra men det ska vara roligt att tävla.
Att tänka rätt gäller även träning och då tänker jag på läktarryttarna som alltid kommer att finnas där. Jag sitter själv gärna och tittar på träningar i utbildningssyfte men man måste inte se ner på alla som vissa gör. Men det viktigaste är att man själv som ryttare ska slå bort allt det yttre utom din tränare och bara rida. Det är bara en själv som vet hur hästen fungerar och man är ju där för ens egen skull. Det är dålig energi att slösa ist för den bra man kan göra av med på passet.
Sen måste man hitta rätt inställning. Jag håller ju på med en bedömningssport och där kommer det alltid finnas favoriter som man verkligen frågar sig om domarn spillde kaffe och brände sig eller fick nåt skit i ögat som ger dom poängen till den ritten. Självklart går man ju ner sig lite av sådana saker imellanåt eftersom det känns orättvist då man själv sliter och fick dåligt på öppnan som aldig känts bättre på banan osv. Men sålänge inte en robot dömer dressyrtävlingarna så kommer det vara såhär mer eller mindre.
Därför måste man ju konstant påminna sig om varför man tävlar. Vissa stannar kvar i klasser för att plocka rosetter trots att dom kvalat till nästa klass medans jag själv sliter för att kvala till nästa klass. Jag tävlar för att utmana mig och hästen för det är svårt. Jag blir nervös och Whinney blir väldigt spänd så vi tävlar för att träna på att tävla. Att ta plats på framridningen är också nåt att träna på. Mitt mål har varit att känna att Whinney är påverkbar och att jag håller mig lugn och påverkar det som behövs. Det kommer ju alltid finnas att förbättra men det ska vara roligt att tävla.
Att tänka rätt gäller även träning och då tänker jag på läktarryttarna som alltid kommer att finnas där. Jag sitter själv gärna och tittar på träningar i utbildningssyfte men man måste inte se ner på alla som vissa gör. Men det viktigaste är att man själv som ryttare ska slå bort allt det yttre utom din tränare och bara rida. Det är bara en själv som vet hur hästen fungerar och man är ju där för ens egen skull. Det är dålig energi att slösa ist för den bra man kan göra av med på passet.